Ormar är i första hand djur som kommer välja att fly i en hotad situation, om de kan. Den bild vi har av ormar som lömska, smygande och attackerande är alltså inte helt korrekt. Dessutom är de flesta ormar relativt harmlösa.
Helst håller de en låg profil
Helst försöker ormar att aldrig hamna i situationer där de måste försvara sig. De håller sig gömda, de rör sig på lugna platser och undviker konfrontation. Vissa ormar använder sig av något som kallas mimicry för att hålla hot borta; de härmar utseendet hos en giftig orm - trots att de själva inte är giftiga.
Vid hot är förstahandsvalet flykt
När ormar känner sig hotade kommer de först och främst försöka krypa iväg, gömma sig eller kasta sig rakt ut i luften. Vissa ormar gräver ner sig mitt framför ens ögon. Några spelar döda för att undvika interaktion. De lägger sig då på rygg och hoppas att faran ska passera.
Göra skrämmande ljud
Om faran inte verkar gå att fly från kan de istället försöka skrämma bort den. De gör då först olika sorters ljud för att skrämma bort faran. De kan vifta med svansen bland löv för att verka större än de är, väsa eller vibrera.
Se skrämmande ut
Fortfarande kommer ormen helst försöka skrämmas på avstånd. Nu är faran nära. De kommer då göra något för att skrämmas, till exempel anta en position som gör att de ser större ut än de är. De kan också gapa stort, blåsa upp sig och avge äckliga dofter.
Sist kommer attacken
Att ge sig in i fysisk konfrontation med en fiende är inte riskfritt. Därför gör ormen inte det om det går att undvika.
